Hoppas ni orkar läsa hela inlägget,för detta är väldigt viktigt och intressant i min mening!
Längre ner är mina egna erfarenhet och saker jag har att säga om detta!
Detta fakta är från olika sidor som jag har kollat upp:
Fakta:
Uppskattningsvis 10-15% av alla par i Sverige upplever
någon gång svårigheter att få barn. Det kan finnas många orsaker till
att man inte lyckas uppnå graviditet. Uppskattningsvis beror en
tredjedel av fallen på något fel hos mannen (där sänkt funktion hos spermierna
är den vanligaste orsaken), och en tredjedel på något fel hos kvinnan. I
den återstående tredjedelen finns fel hos både kvinnan och mannen.
Infertilitet är ett medicinskt tillstånd där det finns fysiologiska
hinder för att en graviditet ska uppstå. I vardagligt tal används
infertilitet och ofrivillig barnlöshet som synonymer. Sjukvårdens
definition av infertilitet, eller ofrivillig barnlöshet, är ett år av
regelbundna, oskyddade samlag utan att det gett upphov till barn.Två års regelbundna samlag utan att det resulterar i barn definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som infertilitet.
Enligt regeringens proposition "Prioriteringar i hälso- och sjukvården" från 1996 ska sjukvården prioritera behandling av ofrivillig barnlöshet på samma sätt som behandling av andra skador och sjukdomar.
Vanliga orsaker till ofrivillig barnlöshet är endometrios, polycystiskt ovariesyndrom, problem med spermieproduktionen och skador på äggledare.
Ofrivillig barnlöshet kan orsaka en långvarig livskris. Vid psykiska trauman som orsakar en krisreaktion är det vanliga att krisen efter några veckor går vidare till bearbetningsfas och nyorientering, men vid ofrivillig barnlöshet kvarstår krisreaktionen ibland så länge som 20 år efter avslutad behandling.Ofrivillig barnlöshet leder därigenom till betydande psykisk ohälsa och sänkt livskvalitet.
En infertilitetsutredning syftar till att hitta orsaker till barnlösheten, eftersom den styr valet av behandlingsmetod. Mannen får lämna ett spermaprov och infektionsprover.Om spermiekvaliteten är kraftigt nedsatt görs ytterligare utredning, exempelvis hormonanalys och kromosomtest. Ibland finns inga spermier i ejakulatet, men det är möjligt att få fram spermier från bitestiklarna och därigenom möjliggöra IVF.
Kvinnan får genomgå en gynekologisk undersökning, där läkaren kontrollerar att hon har normal anatomi och tittar på äggstockarnas utseende. Genom att titta på äggstockarna med ultraljud kan läkaren göra en grov uppskattning av äggstocksreserven. Vid polycystiskt ovariesyndrom har äggstockarna ofta ett karaktäristiskt utseende med många omogna äggblåsor. Vid endometrios går det ibland att se cystor på äggstockarna. För att kontrollera äggledarfunktionen genomförs ett hysterosalpingografi, där kontrastvätska sprutas in i äggledarna och passagen äggledarna därefter kontrolleras med ultraljud. Kvinnan får alltid göra en hormonanalys, där exempelvis luteiniserande hormon, follikelstimulerande hormon och prolaktin mäts. Man kollar även TSH, eftersom sköldkörtelrubbningar leder till infertilitet hos kvinnor. Kvinnan får också lämna infektionsprover.Det är inte alltid som orsaken till barnlösheten hittas och många får därför aldrig en förklarande diagnos.
Just nu ligger barnlösheten mellan 13 och 14 procent – så stor andel av kvinnorna har med SCB-språk »avslutat sina barnafödande åldrar« utan att få barn. Det är nära 1940-talets rekordlåga nivåer då endast 12 procent av kvinnorna förblev barnlösa.
Siffrorna är också långt från 1800-talets nivåer, då mellan 20 och 25 procent av kvinnorna aldrig skaffade barn. På den tiden förblev många kvinnor ogifta, och barnafödande utanför äktenskapet var ännu ovanligt.
Driften att skaffa barn syns tydligast i statistiken över genomförda behandlingar. Sedan det första provrörsbarnet föddes 1982 i Göteborg har antalet provrörsbefruktningar exploderat. År 2008 genomfördes 13 408 fullständiga behandlingar, vilket senare resulterade i 3 438 barn. Det kan jämföras med de 3 000 försök som gjordes 1991.
Detta är från mina egna erfarenheter osv:
Lite olika saker man kan göra om man inte kan få barn vanligt:
Enligt regeringens proposition "Prioriteringar i hälso- och sjukvården" från 1996 ska sjukvården prioritera behandling av ofrivillig barnlöshet på samma sätt som behandling av andra skador och sjukdomar.
Vanliga orsaker till ofrivillig barnlöshet är endometrios, polycystiskt ovariesyndrom, problem med spermieproduktionen och skador på äggledare.
Ofrivillig barnlöshet kan orsaka en långvarig livskris. Vid psykiska trauman som orsakar en krisreaktion är det vanliga att krisen efter några veckor går vidare till bearbetningsfas och nyorientering, men vid ofrivillig barnlöshet kvarstår krisreaktionen ibland så länge som 20 år efter avslutad behandling.Ofrivillig barnlöshet leder därigenom till betydande psykisk ohälsa och sänkt livskvalitet.
En infertilitetsutredning syftar till att hitta orsaker till barnlösheten, eftersom den styr valet av behandlingsmetod. Mannen får lämna ett spermaprov och infektionsprover.Om spermiekvaliteten är kraftigt nedsatt görs ytterligare utredning, exempelvis hormonanalys och kromosomtest. Ibland finns inga spermier i ejakulatet, men det är möjligt att få fram spermier från bitestiklarna och därigenom möjliggöra IVF.
Kvinnan får genomgå en gynekologisk undersökning, där läkaren kontrollerar att hon har normal anatomi och tittar på äggstockarnas utseende. Genom att titta på äggstockarna med ultraljud kan läkaren göra en grov uppskattning av äggstocksreserven. Vid polycystiskt ovariesyndrom har äggstockarna ofta ett karaktäristiskt utseende med många omogna äggblåsor. Vid endometrios går det ibland att se cystor på äggstockarna. För att kontrollera äggledarfunktionen genomförs ett hysterosalpingografi, där kontrastvätska sprutas in i äggledarna och passagen äggledarna därefter kontrolleras med ultraljud. Kvinnan får alltid göra en hormonanalys, där exempelvis luteiniserande hormon, follikelstimulerande hormon och prolaktin mäts. Man kollar även TSH, eftersom sköldkörtelrubbningar leder till infertilitet hos kvinnor. Kvinnan får också lämna infektionsprover.Det är inte alltid som orsaken till barnlösheten hittas och många får därför aldrig en förklarande diagnos.
Just nu ligger barnlösheten mellan 13 och 14 procent – så stor andel av kvinnorna har med SCB-språk »avslutat sina barnafödande åldrar« utan att få barn. Det är nära 1940-talets rekordlåga nivåer då endast 12 procent av kvinnorna förblev barnlösa.
Siffrorna är också långt från 1800-talets nivåer, då mellan 20 och 25 procent av kvinnorna aldrig skaffade barn. På den tiden förblev många kvinnor ogifta, och barnafödande utanför äktenskapet var ännu ovanligt.
Driften att skaffa barn syns tydligast i statistiken över genomförda behandlingar. Sedan det första provrörsbarnet föddes 1982 i Göteborg har antalet provrörsbefruktningar exploderat. År 2008 genomfördes 13 408 fullständiga behandlingar, vilket senare resulterade i 3 438 barn. Det kan jämföras med de 3 000 försök som gjordes 1991.
Detta är från mina egna erfarenheter osv:
Lite olika saker man kan göra om man inte kan få barn vanligt:
- IVF (In vitro-fertilisering) eller provrörsbefrukning som det heter nu för tiden!
- Insemination (Där man oftast använder en anonyms manns spermier)
- Surrotgatmamma (En surrogatmamma är en kvinna som bär och föder ett barn åt någon annan.)
- Adoption (innebär att uppta en person, vanligtvis ett barn, som man inte är biologisk förälder till men som är sitt barn känslomässigt och juridiskt sätt.)
IVF kan man göra här i sverige och resten får man göra någon annanstans utanför sverige!
Jag anser att det är så sjukt att inte sverige kan ha dessa behandlingar och sätt i sverige också,för dom vet ju hur mycket folk som är barnlösa.Men ja dessa lagar.
Nu har ni fått lite mer fakta om barnlöshet och här kommer min berättelse om barnlöshet:
Jag har varit/ i två långa förhållande och på båda har det varit samma sak,har haft problem med att få barn.
Det första långa förhållande va från 2004-2008 och då hade vi försökt att få barn i ca ett år när vi bestämde oss för att ta sakerna i egna händer och ringde till sjukhuset och började med en utredning av varför vi inte kunde få barn och då blev detta massa saker jag fick gå igenom,massa sprutor,undersökningar,kollade hur det va med mina äggstockar och så klart byta sjukhus tre gånger(motala,lkpg och stockholm), tagit Sprutor i magen och en saltlösnings sprut i mina äggstockar(det va nog det värsta).
Dåvarande killen han fick lämna sina spermier för undersökning och ta lite sprutor.
Som ni märker så får tjejen göra 99% av sakerna och killarna 1%.
Ja efter alla undersökningar fick jag veta att inget va fel mer än att jag inte har min mens varje månad som man ska ha.Ja hur kändes det,inget vidare.En sak man absolut inte kan göra något åt.
Vi började i allafall IVF behandlingen men hann aldrig gå klart hela behandlingen på grund av att vi inte hade tiden och råd att åka till sthlm varje vecka.
Så fick ta det jobbiga och hårda beslutet att stoppa allt!Det va nog mitt värsta beslut någonsin.
För att få barn är det viktigaste i mitt liv och har alltid varit det.
Dessa dumma regler som är absolut nödvändigt för dom men man känner så sig hjälplös när dom har sina regler och andra saker:
- Man måste bo ihop med sin partner
- Man måste ha en normal vikt och dom går efter BMI som jag anser är rena skit snacken,för jag anser att BMI stämmer inte.
- Pengar måste man ha annars är det ganska kört,det som är bra att dom har oftast tre gratis ivf behandlingar och sen får man betala mellan 10-50 tusen varje gång
- Lång väntan
- Alla undersökningar man måste gå igenom
Sen finns det säkert mer regler.Men kan ju säga allt detta är värt att gå igenom om allt går som man vill att det bli ett barn i slutändan,men som sagt allt det här tar sin tid.
Att se alla få barn runt omkring sig men man själv kan inte änns bli med barn,det känns för jävligt måste jag ju säga.
Men ändå vill man vara glad för andras skull!
Men ändå vill man vara glad för andras skull!
Jag kämpar varje dag för att ändå försöka få barn och har hopp kvar absolut men att ta ett gravid test och se samma sak varje gång att man inte är gravid minskar mitt hopp tyvärr.
Försöker att inte tänka på det så mycket men ibland har jag perioder då jag tänker mera på det än andra gånger.
Just nu har jag en sån perioder jag tänker på barn,att jag vill så gärna ha ett barn som jag kan ge all min kärlek till.Men ja bara att vänta och se tyvärr!
Jag anser att jag skulle bli en bra mamma och jag skulle satsa hela mitt liv till barnet!
Mycket av att jag inte kan (eller som läkarna säger inget fel på mig) få barn,så har jag så mycket emot aborter.
Blir så arg på dom som skiter i vilket och blir med barn här och där och sen gör en abort.Herregud vill man inte ha barn finns det något som heter kondom eller annat skydd.
Kan förstå dom som blir våldtagna att dom gör aborter men inte andra människor.
Varför jag skrev detta inlägg är för att jag har haft det så länge inne i mig så det va skönt att få ut det och för att jag har läst mycket om detta att detta kanske kan hjälpa andra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar